'

Allt var bra den där kvällen då vi satt på din soffa och pratade när alla gått.

Mitt hjärta har aldrig slått så hårt som då.

Trots att du åkte iväg mycket kände jag att du var den personen man har kemi med.

Den personen man skulle kunna vänta hur länge som helst på trots att det smärtar för att du vet att du tillhör någon.

-En slags trygghet.

Jag behövde inte bli utnyttjad för att försöka få dig, jag var den enda som fanns i dina ögon.

Du fäste inte blicken på någon annan, trots att vi var med mina vänner tog du min hand när vi gick där på vägen.

Dock var inget officiellt eftersom vi ville ha det så.

Du påpekade alltid hur bra jag är och mina positiva sidor och att jag är vacker.

Saker som stärkte mig som person.

Jag älskade din närhet, du gjorde mig trygg och du var enkel att prata med.

För mig var du perfekt.

Sen hände det oförutsägbara, efter ett gräl åkte du iväg en lång tid.

Jag hade försökt få kontakt med dig länge via SMS och facebook men fick ingen respons.

När du kom hem sa du inte ens hej utan skrev meddelanden till en annan tjej helt öppet på Facebook.

Jag undrade om allt var på skoj mellan honom och henne.

Det vill säga tills hans relationsstatus ändrades till I ett förhållande.

Jag fick kontakt med honom efter mycket om och men och frågade vad det var som stod på.

Han berättade att han träffat en ny på tio dagar och att hon var speciell.

Det stack som en kniv i mitt bröst, som gjorde att mitt hjärta brast i tusen bitar.

Vi ska vara vänner?
Visst, hur enkelt är det att glömma på så kort tid?

Han är det första jag tänker på när ja vaknar, dessa underbara ögon och vackra leende.

Och det sista jag tänker på när jag ska gå och lägga mig.

Jag säger att det är okej till mina vänner för det känns okej när jag är med dem för dem får mig till att glömma och för en stund att må bra, men det är när man är själv som tankarna börjar snurra.

Låt detta bli över snart snälla!...