'

Rubriken är på armeniska, JA från google translate. Är inte ett sådant huge språkfreak att jag lärt mig armeniska med även om jag smått nördpluggar språk för att jag tycker det är kul. Dessutom tror jag att jag har en enormous crush... I mitt schema. Älskar, love, j'adore, amor, amore mina fridays! Är helt ledig på fredag, lär väl bli en ta-igen-allt-du-skrattat-och-inte-orkat-ta-in-när-du -egentligen-skulle-det-dag men endå? Har funderat på hur många stavningar det finns av mitt namn. Emelie, Emily, Emely, Emmely, Emmeli, Emmelie, Emili, Emilie, Emelli, Emilli, Emilly, Emillie etc. Likaså när det gäller mitt namn, har allt för många gånger hört någon ropa Julia, Emmy, Ellinor, Emma, Linnea och Felicia efter mig. Kärt barn har många namn? Fast ne. Har även lagt märke till hur många attentionhoe's det finns på Facebook. Många som t.ex gratulerar människor de aldrig träffat, som skriver långa texter som känns så otroligt privata att man vill slå idioterna med en stekpanna för att fatta att personliga grejor tar man antingen irl face2face eller på privata meddelanden?! I mean, how hard can it b? Likaså de som lägger ut exempelvis "Hur snygg är jag på en skala 1-10?" tycker det är lite sorgligt att behöva få bekräftelse genom sådant, istället för att ta tag i sitt liv och skaffa lite självkänsla och instinkt. 

Idag blir det konsert! Har stått och lagat pasta med sås och bacontärningar. Taggar till gamla Håkan Hellströmlåtar och tittar på gårdagens bilder från WSJ. WSJ var underbart! Vissa av vårt gäng ville inte ut och träffa folk (social guys huh) men jag och Jacob gick runt i alla "byar" som finns på campen. Människor från dessa länderna pratade jag med: Trinidad & Tobago, Korea, Norge, Storbrittanien (wales, Scottland, england etc.), Frankrike, Saudiarabien, Nederländerna och Kanada. Otroligt roligt,  spännande och trevligt att få möta alla dessa olika kulturer. Hela dagen pratade jag svenska, engelska och franska. Love! 38 000 scouter på ett och samma ställe, allt var i tält! Caféer, sjukhus, livsmedelsbutiker, m.m.

Kom precis hem från morfar och har nu drömt mig bort via Abercrombie & Fitch och vill helst spendera alla mina sparade pengar på denna klädeskedja, SNARAST! Har precis ätit lite daimglass från Carte D'ore och känner att lite träning (och sol, jag börjar redan blekna!?) inte skulle komma till skada. Hatar dock att under hela mitt sommarlov från juni månad till nu har jag endast varit ledig i 2 veckor då jag var på Rivieran. Jobbar på ett jobb där det står inpräntat "FML" på allas pannor förutom chefen. Har tänkt på att boka tid hos min massör SNARAST för att jag är otroligt spänd i hela övre delen av ryggen, vill inte att det ska bli som förr då jag nästan svimmade av smärta pga stress och så vidare (utan att överdriva!). Men var gång jag är ledig sover jag bara då man blir utmattad, hjärnan är på helspänn 24/7.

Efter 7 timmars jobb och mycket slit, samt mentalt gnäll av mig då jag har en antydan av hat till mitt yrke. Fattar inte ens att jag orkar med att jobba på ett sådant ställe. Nu känns kunderna helt okej, det är personalen som är helt psykiskt störd!? När man kommer till jobbet möts man av synande blickar och tissel och tassel. Att påpeka, dessa herrar och damer är i 40-60 års åldern. Snäsiga kommentarer och viskningar dagarna i ända. Om det är att jag är yngst (så som Precious i Kanada tror det ligger till) vet jag inte, det kan vara det. De yngre coworkers är helt okej, trevliga(re). Nåja bara sisådär 4 veckor kvar, håll ut! Nåja när klockan slog prick 19.00 skyndade jag mig ut till bilen där min familj satt och sedan bar det av till Fredriksdalsteatern för att se teatern "Viva La Greta". Jag möttes av mina 7 andra släktingar som ivrigt satt och väntade. Biljetterna hade vi fått från farmor redan i julas, det är tradition och enligt mig en utav de mest uppskattade julklapparna. Älskar allt kulturellt så som musik, teater och dans. Pjäsen var otroligt rolig och jag uppskattar verkligen att Magnus Härenstam trots sin blodpropp i benet  deltog. Kamerorna var överallt så vi lär väl hamna i rutan till jul då vi (som alltid!) sitter på första parkett! Mina musikaldrömmar fick en ny brinnande låga i mitt hjärta!

Innan vi satte oss i bilen mot Rivieran hann jag träffa mina kusiner i ca. 45 minuter. Helt underbart! De betyder så mycket för mig. En snabb tur inom Venedig för att checka så att renoveringen på lägenheten går rätt till och då passade jag på att träffa min granne Michel, supersnäll kille. Nåja väl på Rivieran var vi i Saint Tropez, Cannes, Antibes, Nice och Monaco. Wunderbar! Pratade mycket franska och insåg hur mycket man egentligen kan när det väl behövs. Idag väcktes jag av sång. Ljudet av "Vi gratulerar" ekade i hela huset och presenterna överlämnades till mig. Dagens presenter bestod av att par Easytone Reebookskor, två par speciella strumpor som man ska ha i skorna, ett par träningsbyxor från SOC och ett träningskort på Friskis&Svettis, sjukt bra!

Saker som var lite konstigt med mig när jag var liten

Mina föräldrar...

Sammanlagt har jag bara varit kär på riktigt en gång. Många tar fel på förälskelse och kärlek. Förälskad har jag varit alldeles för många gånger, men kär bara en. Vi träffades på en fest som jag höll i och jag kände direkt attraktion. Han var rolig, söt och gjorde stämningen bra. Love at first sight skulle många säga. Redan nästa dag träffades vi igen. Ja, de flesta vet redan vem det är. Vi pratade ut om våra problem för att tag sedan och vi löste allt som vi båda gått och grubblat över under det senaste halvåret. Det var tufft att vara utan honom, samtidigt som vi båda inte riktigt ville släppa varandra men numera har vi bestämt att vi endast är vänner och kommer alltid förbli vänner. Han är en god vän som jag kan prata med och jag är glad över att vi behållt kontakten vilket jag inte brukar göra med ex. Killen är som de flesta redan vet, Gustav Dolk och vi går i parallellklass på min skola just nu, så att inte bli vänner skulle vara onaturligt. Visst vissa må tro att det är onaturligt. Men om man kan behålla vänskapen så tycker jag att man ska göra det, varför förlora en god vän bara för att kärleken försvann?

Jag är en 16-årig tjej som bor i Helsingborg, Sverige. Mitt fullständiga namn är Nina Emelie Josephine Granath Von Rosenstråle. Jag föddes 12/7 1994 mitt på sommaren (15:01 för att vara exakt hihi). De första sex åren av mitt liv bodde jag i Rydebäck som ligger mitt emellan Glumslöv och Helsingborg. Där jag gick jag på öppna förskolan, fick en bror och gick som barnmodell för Lingon&blåbär. När jag växte upp där började min pappa plugga på universitetet igen eftersom han kom på att han inte gillade det arbetet som han jobbade med. Och ja om ni behöver veta var han jobbade då så var det på Findus. Eftersom pappa pluggade och mamma jobbade med förståndshandikappade hade vi det väldigt knappt med pengar, trots detta kände jag aldrig av det. Jag och min bror blev alltid första prioritet. Än idag har jag vänner från min barndomsby. När jag fyllde sex år började jag på Vallåkrabygdens skola på Hålabäck. Där fick jag många nya vänner och lärde mig helt nya värdegrunder. Efter ca. ett år flyttade vi till Vallåkra, till en jättefin villa som vi sedan helt renoverade om. Tiden gick och ett bråk med en vän ledde till en plågsam tid genom mellanstadiet då jag blev mobbad från årskurs 3-5. Jag hade vänner men vi blev som två gäng som inte kom överrens. Många saker hände som har påverkat mig, saker som är för personliga för att ta upp på en blogg. I början av trean fick jag reda på att min farfar fått obotlig lungcancer och doktorerna kunde inget göra. I ett års tid grät jag eftersom jag visste om att han kunde dö vilken dag som helst. Dagen innan han dog stod vi alla på ett led för att säga våra sista ord och dagen därpå dog han i våra armar. Detta har påverkat mig hårt och jag kan fortfarande gråta över det än idag, men detta har gjort mig starkare, lärt mig nya värdegrunder. Jag värderar livet, min släkt och mina vänner helt annorlunda nu. Allt detta skedde samtidigt som mobbingen pågick, en hård tid. I åk 6 bytade jag skola till PeterSvenskolan i stan. Jag pendlade dit varje dag och fick lära mig Helsingborg stad som jag inte överhuvudtaget hittade i. I sexan lärde jag mig spela mitt första instrument -gitarr,av en  kille som heter Gustav. Idag är Gustav gitarrist i ett band som heter Gustav and the seasick sailors och de har släppt flera skivor och är kända i USA. Känna rätt fräckt att han lärde mig spela mitt första instrument. I sjuan började jag på en inriktning inom skolan som var musik. Jag fick utöka mitt intresse och dela med mig av min passion för musik som jag haft sedan jag var fyra år. En udnerbar tid!. Under dessa åren hade mina föräldrar utbildat klart sig och pappa jobbade som ingenjör på ett företag som heter Baldwin. Han har numera varit i nästan alla länder. Min mamma utbildade sig till matte och Nolärare som hon fortfarande jobbar som. Musikprofilen gav mig allt. De lärde mig spela 4 instrument, stå på scen, teori, uttrycka mig via toner. I slutet av åttan flyttade vi till Eskilsminne där vi fortfarande bor. Idag är pappa elchef på Baldwin och ska snart till Indien. Jag går nu i ettan på gymnasiet och när jag tittar tillbaka på mitt liv är jag ganska nöjd, men jag ser fram emot framtiden.

Idag började jag 09.05 och fick låna pappas busskort (tack gode gud att jag slapp cykla!). Hade endast två lektioner varav en jag fick tillbaka resultat på min muntliga redovisning i engelska och det gick superbra! Fick MVG. Som kommentar skrev hon; You sound very american Of course! Det tyckte jag var lite småroligt. Förutom att vara småglad för det fick jag ett ont ögonblick mot Felix, Marcus och Calle som vägrade låta bli mina saker och som höll på att vara allmänt störiga men jag tyckte det var ganska kul endå. Har ganska svårt att ta saker helt på allvar när det gäller sånt eftersom jag vet om att jag kan vara likadan så jag skrattade mest åt dem. Efter skolan gick jag Emma, Kim och Gustav till McDonalds och åt lunch därefter gick jag och Gustav och tog en buss hem. Hade jättetrevligt och nu precis kom jag hem från jobbet som endast varade i 1½ timme. Ikväll står det mellan filmkväll eller middag hos en bekant till Heleen, får se vad jag väljer...

Tisdag: Solade och stack sedan till Friskis&Svettis. Tränade två olika pass men som låg efter varandra med Heleen. Det första passet var skivstång och eftersom jag är jätteklen var jag helt slut efter passet. Kände hur blodsockernivån sjönk snabbare och snabbare och hur mina ben vek sig. Trots det gick vi på step1 passet och sedan åt vi middag på Mezo med mamma.

Hey guys!

2011 so far

Nästa helg den 28-29 januari ska vi ha en PreSkiTripnight med alla som ska med till Idre. Har börjar tagga sjukt mycket nu! V. 6 ska jag, min familj och några vänner till familjen till Sälen och jag ska åka bräda, ca. en vecka efter det den 20/2 en söndag klockan 06.00 kommer vi sitta och tagga på en buss till Idre som kommer bli supertrevligt, och förmodligen eftersom jag är med helt insane. TAGGAAAAAAAD!

Kom hem tjugo i fem idag, känns helt fel..

Ja jag vet, uppdateringen har inte varit tipptopp, sorry guys.

Simning stod på schemat idag och det var jobbigt!
Riktigt jobbigt faktiskt... livräddade och när vi skulle duscha upptäckte vi att nyckeln till Pathricias skåp där Klara och jag hade våra saker inte var i hennes gummiband som hon haft på vristen.
Nej, nyckeln låg på poolens botten så jag hoppade i och hämtade den, har stora fobier för att inte få luft, hålla andan etc. så jag är riktigt glad över att jag klarade det.
När jag sedan skulle byta om gick jag förbi spegeln då jag såg att mitt vänsta öga svullnat upp!
Självklart svarade inte mina föräldrar som vanligt när det är något viktigt.
Svullnaden har ännu inte lagt sig men tror det är någon slags allerigisk reaktion mot klor.
Imorgon ska två POL inlämningar lämnas in och ett matteprov utföras, vem sa att mitt liv inte är tråkigt ibland?
Snart är det december och den 16 firar jag och min tandställning 5 månader, 7 2 go.
:)

xoxo
/E

Idag var en riktigt bra dag!