Lycka
Jag är så glad över min familj, trots allt vi varit med om så är det endå dem som ger mig mest lycka här i världen. Ja, jag och min bror går inte ihop alltid men när det väl kommer till kritan så är det honom jag kommer luta mig till när mina föräldrar inte längre kommer finnas med oss. Hittade en massa gamla foton från när mamma och pappa precis blivit ihop. Jag kunde direkt säga hur lyckliga de var och än är idag. kan inte riktigt förstå att de hållit ihop så pass länge och fortfarande älskar varandra, det är beundransvärt! Såg även en massa gamla bilder på mig, jag var jättesöt. Ska se om jag kan scanna in några så att ni också får se dem. Allt detta inspirerades jag av från bilderna, säg håller jag på att bli blödig? Hope not!
Lunchade med Patty på Ebbas, fick tillbaka mitt spanskaprov som jag trodde skulle gå riktigt dåligt men jag fick VG++ vilket jag är mycket stolt över. På matten flummade vi som vanligt men det gick ganska bra det med. Satt som vanligt med Kim, Calle, Felix och Marcus och tro mig, då får man helt enkelt inte något gjort! Efter skolan åkte jag till Dunkers för att gå på min första sånglektion. Min sångpedagog heter Ingrid och är jättesnäll, fick massor med komplimanger och uppgifter. Känner att jag bör ta tag i min musikkarriär för det är det jag verkligen älskar och vill hålla på med livet ut!
Såg "Dinner for schmucks" med min familj, jätterolig se den!
Snart är mitt badrum och min våning strax klart, det enda vi har kvar är mi walk in closet, åh jag längtar tills det är klart.
xoxo
/E
FFL
Friends for life.
Nja uttrycket tror jag inte stämmer, nästan inget varar förevigt om det inte är äkta.
Tycker det är underbart om man får den kontakten med någon och kan gå igenom ett helt liv med endast den personen.
Dagens ämne är som ni kanske förstår vänner.
Det är först nu på "senare" dagar som jag upptäckt vilka mina äkta vänner är.
Har blivit sårad och sviken mycket tidigare och när allt blev tufft i mitt liv och jag inte längre orkade gå till skolan med mera såg man vilka som fanns kvar.
De människorna är de som jag älskar av hela mitt hjärta och som bokstavligt talat kommer om man är ledsen, om man inte vet vad man ska göra 3 på natten - då kommer dem!
Mina vänner är som min andra familj, det är dem jag pratar med om problem som jag inte kan prata med min familj om.
Hittat världens gulligaste bilder dessutom och budskapen är enligt mig klockrena
Även gamla kärlekar finns kvar, inte som kärlek utan som vänner. Det är nog det något utav det vackraste som finns, att trots att gnistan inte finns kvar så har du fortfarande en plats i den personens hjärta och ni kan utöka era minnen tillsammans.
xoxo
/E
Tuché
Hej lite emo, tyck synd om mig inlägg kommer här.
Jag saknar dina omfamningar, hur du alltid såg till att jag hade det bra.
Jag var prioritering nummer ett.
Hur många gånger har jag inte trott att jag kommit över dig?
Hittills är det väl runt 5 gånger som jag påstått mig "vara över dig".
Sorgligt nog har sanningen smaschat tillbaka mot mig, gång på gång.
Ser dig på bilder med henne...
Sorgligt är det allt, men det som gör mig mest ont var att du yttrade 3 mycket värdefulla och sällsynta ord och jag sa inte tillbaka dem till dig, det som gör ont är att du sa orden men redan en vecka senare hade du hittat en annan.
Inte nog med det du är otrogen mot din käraste som du har nu också, det är inte bara mig det drabbar.
Att se dig varje dag är som att piska mig med tusen rapp.
Varje gång du pratar med mig, rör mig kommer känslorna fram igen.
Du gör mig svag och jag gillar att vara stark men hos dig älskar jag att vara svag.
Där har vi problemet...
...-Jag är inte din.
Last forever - bullshit
Jag vet inte riktigt vad som hände den där dagen.
Allt var bra den där kvällen då vi satt på din soffa och pratade när alla gått.
Mitt hjärta har aldrig slått så hårt som då.
Trots att du åkte iväg mycket kände jag att du var den personen man har kemi med.
Den personen man skulle kunna vänta hur länge som helst på trots att det smärtar för att du vet att du tillhör någon.
-En slags trygghet.
Jag behövde inte bli utnyttjad för att försöka få dig, jag var den enda som fanns i dina ögon.
Du fäste inte blicken på någon annan, trots att vi var med mina vänner tog du min hand när vi gick där på vägen.
Dock var inget officiellt eftersom vi ville ha det så.
Du påpekade alltid hur bra jag är och mina positiva sidor och att jag är vacker.
Saker som stärkte mig som person.
Jag älskade din närhet, du gjorde mig trygg och du var enkel att prata med.
För mig var du perfekt.
Sen hände det oförutsägbara, efter ett gräl åkte du iväg en lång tid.
Jag hade försökt få kontakt med dig länge via SMS och facebook men fick ingen respons.
När du kom hem sa du inte ens hej utan skrev meddelanden till en annan tjej helt öppet på Facebook.
Jag undrade om allt var på skoj mellan honom och henne.
Det vill säga tills hans relationsstatus ändrades till I ett förhållande.
Jag fick kontakt med honom efter mycket om och men och frågade vad det var som stod på.
Han berättade att han träffat en ny på tio dagar och att hon var speciell.
Det stack som en kniv i mitt bröst, som gjorde att mitt hjärta brast i tusen bitar.
Vi ska vara vänner?
Visst, hur enkelt är det att glömma på så kort tid?
Visst, hur enkelt är det att glömma på så kort tid?
Han är det första jag tänker på när ja vaknar, dessa underbara ögon och vackra leende.
Och det sista jag tänker på när jag ska gå och lägga mig.
Jag säger att det är okej till mina vänner för det känns okej när jag är med dem för dem får mig till att glömma och för en stund att må bra, men det är när man är själv som tankarna börjar snurra.
Låt detta bli över snart snälla!...
